START

Tillfälle 1

START

Välkommen in i ert Klimatsamtal

Under det första tillfället kliver ni in i ett av era livs viktigaste samtal. Ni kommer tillsammans att få ta del av allvaret för vår tid, men också dela hopp och strategier för att lättare kunna omvandla kunskap och vilja till konkret handling.

1. Välkomna

(5 minuter)

Tänk om vi fick ett vykort från framtiden med texten:

Med hälsning från en hållbar framtid 2045

Vi som är unga 2045 skickar härmed en hyllning till just er!
För oss är ni hjältar, del av den rörelse som åstadkom förändring, som var med och tippade mänskligheten åt rätt håll då när det gällde, som tog rätt beslut och började  agera. Tack vare er kan vi leva på en frisk och välmående planet!

Det är alltså nu det gäller! Det är den här tiden, just nu, som spelar roll, som vi kommer att se tillbaka på. Vad gjorde vi av den? 

Global Utmaning har tagit fram detta material i samverkan med flera fack- och studieförbund. Målet med materialet är att öka kunskapen i klimatfrågan, mana till kollektiv handling och bygga upp den folkliga opinionen – och acceptansen – för den stora omställning som vi vet kommer att krävas framöver.

Facken och folkbildningsrörelsen har tidigare haft viktiga uppgifter vid stora samhällsförändringar, till exempel när Sverige blev en demokrati och gick från jordbrukssamhälle till industrination. Många gånger har facken, folkbildningen och politiken också krokat arm för att möta de utmaningar som samhället står inför. Nu är det dags igen!

Nu behöver samhället ställas om i grunden för att mildra och möta klimatförändringarna. Detta kräver politiska beslut, ett ansvarstagande i näringslivet och offentlig sektor samt eget agerande från medborgarna. Omställningen innebär stora möjligheter, men den kommer också att utmana invanda beteenden och skapa målkonflikter och motsättningar.

Parisavtalet slår fast att medborgarnas delaktighet är en förutsättning för att klimatomställningen ska vara rättvis – och därmed överhuvudtaget möjlig. Fackförbunden har en viktig roll i att bevaka arbetstagarnas intressen och se till att ingen kommer i kläm i omställningen. Två tredjedelar av alla anställda i Sverige är anslutna till ett fackförbund, så potentialen att göra skillnad är stor. 

Folkbildning sker varje dag i hela landet – på studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrörelsen utgör forum och experimentverkstäder för att hitta vägar framåt och bygga kunskap kring samhällets utmaningar. Tillsammans är fack- och studieförbunden kraftfulla aktörer för en rättvis klimatomställning. 

Vi hoppas att det här materialet ska inspirera dig och dina kollegor att vara med och ställa om Sverige!

Upplägg för dagens tillfälle 

  • Checka in
  • Det händer nu
  • Klimatpsykologi
  • Det handlar om oss
  • Checka ut

2. Checka in

(10-15 minuter)

Så påverkar vi människor planeten

Klimatkrisen händer här och nu. Bränder, torka och skyfall har avlöst varandra över hela världen de senaste åren, så även i Sverige. Tyvärr kommer vi att få vänja oss vid extremväder. Om vi inte stoppar uppvärmningen kommer det dessutom att bli värre.

Hur hamnade vi här? Om vi tittar på kurvor över social och ekonomisk utveckling så pekar alla rakt upp efter 1950-talet. Ungefär som hockeyklubbor. Det är fantastiskt på många sätt. Miljontals människor har fått det bättre ställt och vi har i snabb takt hittat lösningar på problem som plågat mänskligheten i tusentals år.

För Sveriges del har det inneburit att vi har tagit oss från en fattig nation till det välfärdsland vi är idag. Detta har kunnat ske för att vi har haft tillgång till billig energi i form av olja och kol. Man kan säga att de fossila bränslena har varit ett smörjmedel i ekonomin.

Men utvecklingen har en baksida, som har visat sig allt tydligare under de senaste 30 åren.
I takt med att våra ekonomier har vuxit har också utsläppen ökat. Slitaget på planetens ekosystem och utrotningen av djur och växter likaså. Kurvan över den utvecklingen ser också ut som en hockeyklubba. Och kurvan fortsätter att peka brant uppåt.

Forskare pratar därför om att vi lever i Antropocen – mänsklighetens tidsålder – eftersom människan nu utgör den mest betydande faktorn i förändringen av jordens geologi, klimat, och ekosystem.

Gemensam reflektion

Ni ska alla få göra en snabb reflektion över de utmaningar vi står inför. Mycket av det handlar om i grunden existentiella frågor för oss. Det berör vår överlevnad, framtid och säkerhet. Vi kan känna stor och befogad oro men vi kan också ha upptäckt saker i detta som får oss att känna hopp. 

  • Titta er omkring där ni befinner er 
  • Hämta en sak som får symbolisera en oro ni har 
  • Hämta en sak som får symbolisera ett hopp ni känner 
  • Tänk inte för länge, ni får ett par minuter på er
  • Visa och berätta för varandra, först om er oro, sedan om ert hopp

Exempel:

– Jag tog min mobiltelefon, den får stå för min oro över att vi sätter för stor tilltro till teknik som lösning på alla problem.
– Jag tog en bunt pennor som får symbolisera mitt hopp om att vi kommer att lösa klimatkrisen med kunskap och utbildning.

3. Det händer nu

(20 minuter)

Nu har ni checkat in i samma rum. Ni har fått en bild av varandras tankar. Det blir uppenbart att vi står i samma utmaningar och att vi alla känner både oro och hopp. 

Träna på att se möjligheter

Som ni kanske har hört i varandras berättelser, ligger hoppet ofta nära det som har med konkret agerande att göra. Vi skulle alltså behöva träna vårt görande för att känna möjligheterna. När det kommer till våra grundläggande beteenden är vi människor trots allt, ganska enkla varelser. Den här delen av materialet, som kallas Klimatsamtal, är upplagd i fem tillfällen där metaforer kring träning, på olika sätt löper som en röd tråd från början till slut. Lite på lek, fast ändå på stort allvar, med syftet att tillsammans få träna och leka oss förbi olika hinder och fram till en väg där det blir möjligt för oss att börja agera. Lite okonventionellt, kanske till och med lite obekvämt, men allvaret och den knappa tid vi har på oss kräver kanske okonventionella grepp? 

Breaking boundaries: The Science of Our Planet

Lyssna på Sir David Attenborough och klimatforskare Johan Rockström när de förklarar klimatläget just nu. Filmen är ett sammandrag av en längre version på 1,15 timmar.

Vad väcks i er?

Reflektera över frågorna nedan i ett par minuter var och en. Ta därefter en runda och låt alla berätta.

  • Vilka spontana känslor och tankar väcks för dig personligen när du ser filmen?
  • På vilket sätt tänker du att detta har med dig och din yrkesroll att göra?

För er som vill dyka djupare: 

4. Klimatpsykologi

(25-30 minuter)

Hur stor andel av befolkningen som är skeptisk till mänskligt orsakade klimatförändringar är en tolkningsfråga.

Forskaren Martin Hultman vid Chalmers Tekniska Högskola leder världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse. Utöver klimatförnekelse pratar han också om begreppen responsförnekelse – att vi som samhälle känner till klimatförändringar, men att samhällets respons är helt otillräcklig – och vardagsförnekelse, där vi i vardagen lever som om vi inte kände till klimatförändringarna. Han menar att denna vardagsförnekelse leder till att människor undviker att prata om klimatkrisen, att göra stora livsstilsförändringar eller att kräva stora förändringar av politiker.

How to transform apocalypse fatigue into action on global warming

Lyssna när den norske psykologen och ekonomen Per Espen Stoknes talar om denna paradox. Varför vi, när vi står inför dettaöverhängande hot, inte agerar så rationellt som vi borde. Han har identifierat fem försvarsmekanismer som kickar igång i vår hjärna för att skydda oss från obehaget. Men han har också hittat fem strategier vi kan använda oss av för att lura vår hjärna att vilja agera och på så vis ta oss förbi våra mentala hinder.

Filmen är på engelska, ni hittar undertexter i inställningar.

Utifrån det ni har sett: 

  • Eftersom det är nu det gäller att hitta nya vägar: vad kan få oss att lägga i en extra växel, både i de stora sammanhangen och i de små, när endast fakta inte räcker?
  • Kan ni känna igen försvarsmekanismerna som Stoknes talar om, när ni tänker på er själva och er omgivning? Dela exempel.

5. Det handlar om oss

(10 minuter)

Det är alltså nu det gäller, det handlar om oss, det finns inte några andra. Vår bästa förutsättning är just att vi har varandra och tänk om vi ännu en gång kunde få syn på kraften i de fackliga och folkbildande organisationer vi redan har på plats.

De fackliga finns överallt

Se följande klipp med Kristian Skånberg nationalekonom och rådgivare åt bland annat SEI, Stockholm Environment Institute och tankesmedjan Global Utmaning. Han är tidigare hållbarhetsekonom på TCO, Tjänstemännens Centralorganisation och har även arbetat på Naturvårdsverket och UD.

6. Checka ut

(10 minuter)

Ta en avslutande runda för att knyta ihop ert första tillfälle

  • Vad tar du med dig från det här första tillfället?
  • Vilka förväntningar har du på träffarna? 
  • Hur vill ni organisera träffarna?

Att tänka vidare på hemma

Fokus under nästa tillfälle kommer att ligga just på träning. Vi har alla kreativiteten som en resurs i oss, oavsett om vi upplever oss som kreativa människor eller inte. När det gäller att hitta nya vägar och skapa nya framtidsberättelser behöver vi verkligen träna upp den förmågan. För precis som en vanlig muskel så blir även våra förmågor starkare när vi aktivt tränar dem. Därför är nästa tillfälle upplagt i formen av ett gruppträningsprogram. Dags att leta fram svettbanden alltså! 

Läs i kurskompendiet:

Kapitel 9 En blick in i framtiden

Kapitel 5 Så kan Sverige nå klimatmålen

Kapitel 6 Klimatomställningen skapar nya jobb

Hitta en sak där hemma som får symbolisera en tanke du får efter att ha läst texten. Var det något som stack ut i läsningen, en aha-upplevelse, eller något som bekräftade något du redan visste? Ta med tanken och saken/symbolen till nästa tillfälle.

Kurskompendiet hittar du här:

Föregående