ALLA

1. Välkomna

(5 minuter)

Grunden för mänsklig existens är att vi kan försörja oss. Mat på bordet och tak över huvudet behöver alla. Drägliga sociala förhållanden med trygga anställningar och god arbetsmiljö borde vara en självklarhet. För att det ska vara möjligt behöver vi ha en levande planet att leva på och därmed arbeten som ryms inom planetens gränser.

En aspekt av rättvis omställning är det som inom den internationella fackföreningsrörelsen kallas Just transition – rättvis klimatomställning. 2015 skrevs rättvis omställning in i Parisavtalet, det var första gången begreppet skrevs in i en internationell klimatöverenskommelse och Sharan Burrow, generalsekreterare för International Trade Union Confederation, uttalande den numera välkända frasen “There are no jobs on a dead planet”.

Klimatförändringar påverkar redan många människors livsförutsättningar och de kommer att fortsätta förändras och påverka oss ytterligare. Konsekvenserna av klimatförändringarna slår dessutom hårdare mot de redan sårbara. Klimatet, försörjning och demokrati hänger därmed ihop.

Om både de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna får samverka i fackens arbete kan de bli en verklig kraft att räkna med för klimatomställning och för alla anställda som ska verka inom ramen för denna omställning. Det vill säga du och jag. Och för att det ska bli möjligt behöver medlemmarna, det vill säga du och jag, bjudas in att bli medskapare i den processen, inte passiva mottagare av en förändring som vi inte fått möjlighet att vare sig förstå eller påverka.

Under det här tillfället kommer ni att få vända och vrida på begreppet rättvis omställning och klimaträttvisa. Ni kommer att fundera kring om det perspektivet förutsätter en annan syn på ekonomi där ständig tillväxt inte längre står i centrum, en tanke som tänks och diskuteras av många idag. Dessutom får ni möta verkliga exempel på hur några olika fackförbund tagit sig an en rättvis omställning, och slutligen tänka till kring hur ni själva ser på fackens roll och möjligheter.

Upplägg för dagens tillfälle

• Checka in
• Klimatkrisen slår inte rättvist
• Med munken som modell – ekonomi som tar hänsyn till både människor och planet
• Fackförbunden – viktiga förkämpar för rättvis klimatomställning!?
• Hur engagerat är ditt fackförbund?
• Checka ut

2. Checka in

(10-15 minuter)

• Titta er omkring där ni befinner er
• Hämta en sak var, som får symbolisera hur ni ser på rättvis omställning 
• Tänk inte för länge, ni får ett par minuter på er
• Visa och berätta för varandra med hjälp av era symboler 

3. Klimatkrisen slår inte rättvist

(25 minuter)

Det finns en social orättvisa i hur klimatkrisen slår och det är tydligt att de som redan är socialt och ekonomiskt utsatta – framförallt människor i låginkomstländer – drabbas först och värst. De som bidragit minst till problemet drabbas hårdast. Om vi inte lyckas bromsa och hejda klimatförändringarna riskerar den extrema fattigdomen att börja öka igen, efter decennier av framsteg som förbättrat levnadsförhållandena för hundratals miljoner människor.

Personer med låg inkomst har svårare att skydda sig mot exempelvis värmeböljor och översvämningar. Dessutom bor de ofta i områden som är mer sårbara för extrema väderfenomen. Detta gäller även för industrialiserade länder.

Dessutom drabbas kvinnor ofta hårdare än män. Dels för att relativt sett fler kvinnor är drabbade av fattigdom än män, dels för att kvinnor i högre grad är direkt beroende av lokala naturresurser än män, som oftare är lönearbetare.

Samtala utifrån dessa två konkreta exempel hämtade ur kurskompendiet.

• Vid översvämningskatastrofen i Bangladesh år 1991 var 90 procent av dödsoffren kvinnor och barn. Varför var de så överrepresenterade?
• Klimatförändringar kommer att slå olika hårt mot olika grupper även i Sverige. Ett exempel är att en trolig effekt av klimatförändringarna för Sveriges del är att risken för fler värmeböljor sommartid ökar. År 2003 dog ungefär 33 000 människor i Europa i samband med värmeböljan runt Medelhavet. I Frankrike var 64 procent av offren kvinnor, vilket endast delvis kan förklaras med att det finns fler kvinnor än män bland de äldre. Vilka fler förklaringar finns?

Ska alla länder bekämpa klimatförändringarna på samma sätt?

Se följande Ted Talk med energiforskare Rose M Mutoso: 

“Think about this: Californians use more electricity playing video games than the entire country of Senegal uses over all. Also, before gyms were shut down due to Covid, New Yorkers could work out in a 10 degrees celsius gym, because the cold apparently burns more calories and yet only three percent of Nigerians have air conditioners. As you can see here’s a mindblowing gap between the energy haves and the energy have nots.”

Ta en minut och tänk enskilt, anteckna gärna.

Dela era tankar och fortsätt samtalet utifrån frågor som:

• Hur tänker du kring det faktum att de med minst pengar i regel har lägst klimatpåverkan och samtidigt sannolikt får ta de hårdaste smällarna?
• Är det rimligt att lösningarna för att hejda klimatförändringarna ska se lika ut över hela världen?
• Hur tänker du om ett begrepp som solidaritet och vad handlar det om när vi talar om klimaträttvisa?

Vill du dyka ännu djupare?

Lyssna på Filosofiska rummet i P1 där de utforskar begreppet Rättvis omställning.

4. Munken som modell – ekonomi som tar hänsyn till både människor och planet 

(20 minuter)

Hela vår ekonomi bygger på att vi ska producera och konsumera mer varor och tjänster. När detta sker ökar den ekonomiska tillväxten, mätt i en ökning av BNP. Tillväxten ger nya jobb och ökar skatteintäkterna så att vi kan finansiera välfärden, som vård, skola och omsorg. Problemet är att detta inte fungerarkar för planeten – eller för de allra flesta människor globalt. Och definitivt inte för kommande generationer.

Vi har enkelt uttryckt använt för mycket naturresurser – och på fel sätt – när vi byggt upp välfärdssamhället. Det är därför vi nu är mitt uppe i en klimatkris, där vi också överträder ett antal andra av planetens gränser. Och människor runtom i världen är fortfarande fattiga, trots det välstånd som vi har byggt upp.

Det allvarliga är att detta sker i en situation där fortfarande mellan 3 och 4 miljarder människor på jorden lever i fattigdom. För dem är det nödvändigt med en ökad användning av energi och material, för att de ska komma ur fattigdomsfällan.

Så utmaningen består i att radikalt förändra användningen av naturresurser och så snabbt som möjligt fasa ut de fossila bränslena – samtidigt som fler människor får chansen att komma ur fattigdom. Detta kräver ett omtänk kring hela vår ekonomi.

Munken, eller doughnuten, är en modell för att fånga denna komplexitet. Den kopplar klimaträttvisa till de planetära gränserna och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Munken har utvecklats av ekonomen Kate Raworth vid universitetet i Oxford.

Se detta klipp med Kate Raworth där hon förklarar varför vi behöver våga utmana vår bild av hur vi ser på vår ekonomi och samhället. 

“The 21:st century challenge of my mind is to escape last century’s idea that progress is this ever rising line of growth, because it isn’t. This century progress is coming into balance to meet the needs of all within the means of the planet. That balancing act is the most exciting adventure we’re going to go on this century.“

• Vågar du tro på en annan ekonomisk modell?
• Med vilket “purpose”/syfte drivs din arbetsplats? 
• Hur ser du på din möjlighet att påverka vårt ekonomiska system?

Se serien om the Doughnut economics, sju korta avsnitt, 1,30 minuter vardera.

5. Fackförbunden – viktiga förkämpar för rättvis klimatomställning!?

(20 minuter)

Ni ska nu få möta tre olika exempel där facken valt att aktivt vara med i omställningen.

Tyskland avvecklar kolkraften

Tyskland har bestämt sig för att avveckla sin kolindustri fram till 2030. Samma år ska 80 procent av landets elektricitet komma från förnybara källor. Detta är en jätteutmaning som påverkar många människor. Dels de som blir av med sina jobb, men också hela samhällsekonomin i de regioner som berörs. För att mildra effekterna har man bestämt att avvecklingen ska ske i en ordnad takt.

Samtidigt satsar staten rejält med pengar – drygt 400 miljarder kronor. De ska gå till såväl stora utbildnings- och omskolningsinsatser som satsningar på att få fram nya jobb i de regioner som berörs. Dessutom går pengarna till avgångsvederlag och förtidspension. Inte förrän hela omställningskedjan är på plats genomförs avvecklingen, vilket innebär en extra sporre att få fram de nya jobben.

Den tyska kolutfasningen bygger på en bred uppgörelse mellan regeringen, facken, arbetsgivarorganisationer, berörda regioner, miljöorganisationer, forskare och andra aktörer i samhället.

Den tyska centralorganisationen DGB beskriver uppgörelsen som en historisk milstolpe som inte skulle ha kunna komma till stånd utan de fackliga kraven på en rättvis klimatomställning. Förbundets rekommendationer till andra sektorer är:

• Arbetarnas deltagande är nyckeln i omställningen
• Ingen ska lämnas efter
• Det behövs ett politiskt ramverk för avvecklingen
• Investeringar för klimatskydd, välstånd och meningsfulla jobb är centrala.

Volvos satsning på elbilar innebär omställning för personalen

Personbilstillverkaren Volvo Cars befinner sig i en process där förbränningsmotorerna fram till 2030 ska ersättas av elmotorer. I början av 2021 fick de anställda på fabriken i Skövde, där dagens motorer produceras, besked om att även de nya elmotorerna ska tillverkas där.

Marko Borg Peltonen, klubbordförande för IF Metalls 1350 medlemmar vid Skövdefabriken, påpekar att det både tekniskt och personellt är mindre krävande att bygga elmotorer. Men han hoppas att ingen ska tvingas sluta på grund av teknikskiftet.

Fackets mål är att ingen ska behöva sluta ofrivilligt om vi måste minska på personalen, säger han.

Redan innan beskedet om fortsatt tillverkning i Skövde kom hade facket haft en dialog med ledningen om ett avgångserbjudande. Det ledde till att företaget gick ut och erbjöd två årslöner till alla som fyllt 60 år och ville lämna företaget. En majoritet i målgruppen hann nappa på erbjudandet.

Det är tufft att jobba kvar inom industrin tills man blir 65 så jag förstår att många tog det erbjudandet, säger Marko Borg Peltonen.

Han tillägger att facket är överens med ledningen om en bred kompetensatsning i samband med övergången till produktion av elmotorer.

Lucasplanen – ett fackligt förslag

På 1970-talet fanns i Storbritannien något som hette Lucasplanen, där arbetare på flyg- och krigsmaterielbolaget Lucas Aerospace tillsammans med progressiva forskare föreslog en omställning till att istället tillverka bussar till kollektivtrafiken och annat som kom samhället till nytta. Ulf Jarnefjord som i många år arbetat fackligt, både i Sverige och internationellt bland. annat. för världsfacket ITF (Internationella transportarbetarfederationen), berättar att det idag finns en ny Lucasplan i Storbritannien. I den vill man omvandla bilindustrin till att istället bygga elektriska bussar och smarta tåglösningar. 

De brittiska facken föreslår även, enligt Jarnefjord, att renovera de gamla bostadshusen, som läcker som såll. Det är gamla stenhus med englasfönster där uppvärmningskostnaderna är höga och de som bor där har inte råd att värma upp dem på vintern. Så facken vill genomföra ett enormt investeringsprogram för att bygga om bostäderna och göra dem mer energieffektiva och på så vis skulle det skapa en mängd lokala arbetstillfällen.

Enligt Jarnefjord har fackföreningarna både i Sverige och på andra håll kommit väl långt ifrån medlemmarna. Han menar att arbetarna måste bli medskapare i den här processen och inte betraktas som passiva offer som facken ska lösa problem åt. Facken måste se till att medlemmarnas tankar och idéer blir hörda. Kraften ligger i att göra omställningen tillsammans.

Klimatomställningen för alltså med sig många positiva effekter på arbetsmarknaden. Samtidigt är det inte säkert att det är samma personer som förlorar sitt yrke som sedan får något av alla de nya gröna jobben. De nya jobb som skapas i klimatomställningen ställer krav på ny kunskap. Samtidigt finns de jobb som skapas och försvinner inte nödvändigtvis inom samma sektorer eller delar av Sverige.

Detta glapp måste hanteras för att omställningen ska bli rättvis och hållbar. Annars finns det risk för att omställningen bidrar till utanförskap och försämrade arbetsvillkor i den nya gröna ekonomin. I denna process måste de som påverkas vara delaktiga.

Om vi ser till att omställningen är inkluderande och att fler får möjlighet att påverka utvecklingen är det möjligt att genomföra klimatomställningen så att den blir rättvis för individen. För att vi ska kunna ta vara på möjligheterna är det avgörande att aktivt jobba mot en rättvis klimatomställning. Annars finns det risk för att omställningen bidrar till utanförskap och försämring av arbetsvillkor i den nya, gröna ekonomin.

• Hur skulle man via facken kunna bjuda in de fackliga medlemmarna till att vara medskapare och vara med och både bidra till klimatomställning och samtidigt bidra till att lösa andra samhällsutmaningar?
  T.ex. som Lucasplanen, finns det liknande utmaningar i Sverige?

• Krävs det att facken vågar bli modigare? 
• Skulle det behövas klimatombud likaväl som skyddsombud?
• Vilken roll ser du att de skulle kunna ha? 
• Skulle du vara intresserad av den typen av engagemang?

Vill ni dyka djupare i detta tillsammans, återvänd till kurskompendiet under rubriken “Så arbetar facken med rättvis klimatomställning”.

Läs mer om Visions ambition när de hösten 2021 lanserade klimatombud:

Minska din arbetsplats klimatpåverkan

IUTC – Världsfacken

Läs mer på Världsfackens Just transition center:

Building Workers’ Power  

6. Checka ut

(10 minuter)

Att tänka vidare på hemma

Ta reda på hur just ert fackförbund arbetar med klimatomställningen

• Uppfattar du som medlem att detta är en prioriterad fråga? 
• Vad berättas på ert fackförbunds hemsida om klimatomställningen och fackets roll?
• Finns rättviseperspektiven med?
• Finns det andra fackförbund som ni kan inspireras av?
• Mejla ert fackförbund och ställ frågor och kontakta era lokala ombud. Ni som medlemmar kan göra skillnad.

Och så glömmer ni inte att fixa gott fika tills ni ses nästa gång!